Ytlighet!
Dagens samhälle gör det inte lättare heller, hela Instagram är just ytligt! Men ändå är jag som många andra beroende av det, av Instagram.
Vad lär vi nästa generation? Inte konstigt att barn lider av ätstörningar eller prestations ångest, eller känslan av att inte duga.
Jag får ju höra av mina egna barn, jag har si och så många följare båda på Instagram och tiktok.
Neej det har börjat spåra, hela skärmvärlden är too much just nu. Måste man visa alla vad man gör hela tiden? Dessa selfies hela tiden, se mig, titta på mig!
Folk lägger liksom ut naket, vart är vi på väg?
Jag är ju likadan, lägger dock inte ut naket men händer att jag lägger selfies och varför gör jag det?
Nu ska jag va helt ärlig, jag gör det för att jag har dåligt självförtroende i grund och botten.
Jag söker bekräftelse! Och varför söker jag det?
Inga ursäkter, men jo för att jag har blivit så fruktansvärt kränkt och bedragen flera gånger! Det slog extremt hårt på mitt självförtroendet tyvärr.
Jag har nu fått en hel del bekräftelse, hjälper det mig?
Har alltid sagt det, även om det stod 10 killar på rad och sa att jag va snygg så skulle det inte spela någon roll!
För JAG måste ju tycka så om mig själv.
Jag vet inte vad folk tänker när jag lägger ut bilder på mig själv, nu behöver ingen tänka mer för nu slutar jag och nu vet ni varför jag gjorde det.
Dags att hitta ett nytt sätt, hur vet jag inte än men att få bekräftelse var inte rätt väg till ett bättre självförtroende.
Och för att förtydliga allt så vet jag innerst inne att jag duger som jag är och vägen till lyckan inte är hur man ser ut.
Livet rullar på, motgångarna kommer lite lagom nu.
När jag ser tillbaka så har de sista året varit som en lång trappa att gå uppför och jag tror att jag äntligen har tagit mig upp för den. Ibland åker jag ner ett steg men kliver sedan upp igen.
Nytt jobb, tvisten med mitt ex är äntligen över och så har jag slutat med sertraline. Jag lovade mig själv att bara äta det något år, tills allt lugnat sig, har alltid varit så anti och rädd för att bli beroende. Idag kan jag se att det var lite av min räddning, för att inte falla helt, en hjälp liksom till att bli stark.
Nu mår över förväntan bra, kanske lite sämre tålamod ibland, har lite mer tankar, känner lite mer och så har tyvärr min migrän kommit tillbaka, det där flimmret, riktigt obehagligt är det.
Skillnaden idag och innan är ju att jag har lärt mig att hantera allt på ett annan sätt, jag va lite rädd för att sluta. Jag lyckades och jag känner fortfarande lycka och tacksamhet över livet!
/Z❤